shimmeringfairy

Hej sugar plum
Ikväll blev det då utgång iallafall fast bara chill kväll.
hade trevligt tills baby ville gå hem och jag hade lovat en vän att stanna kvar och hålla henne sällskap.
så jag o han började tjafsa lite grann allt handlade om att han skulle bjuda mig till göteborg
men han var tvungen att jobba imorgon isåfall men ändå ville han sova hos mig.
så jag fick välja mellan att svika en vän eller inte kunna åka till göteborg,
och vad tror ni jag gjorde? jo jag valde att INTE svika min vän
eftersom det är det värsta som finns och då kläcker älsklingen ur sig
"så du vill du skita i göteborg"
och jag sa ja "om jag måste svika en vän så gör jag det"
då säger han det värsta man kan säga iallafall i mina öron
"okey men då skiter jag i det jag har planerat, jag hade nämligen tänkt att förlova mig med dig"
det enda som kom fram ur min käft var du är fan störd jävla idiot och så sprang jag där ifrån.
sen ringer han och undrar var jag är och att han vill prata med mig
så jag går dit efter en timma ungefär och då försvinner han bara och kommer tillbaka
med en jätte fin röd ros och ber om förlåtelse och säger det här
" förlåt bebbi du har inte alls förstört något utan vi kommer förlova oss och det kommer bli ännu mer romantiskare jag lovar göteborg var bara en slump grej"
så vad ska jag säga om det? har varit små deppig hela kvällen på grund utav det här
och har sån jävla ångest att jag valde vännen. nu ska jag förklara jag har varit tillsammans med min pojke i över 3½ år min största dröm är att förlova mig med han för jag älskar han mer och mer för varje dag så ni kanske förstår vad jag vill ha sagt med det här.